Björnen har bara en naturlig fiende
– människan. Från bottenrekordet på 130 djur i början av 1900-talet uppskattar man att det kan
finnas upp mot 4 000 vilda björnar i Sverige idag.

Samtidigt har människor skadats och dödats av björn i en omfattning som inte setts på flera hundra år.
Vi tittar närmare på vårt största rovdjur och följer med Roger från Aneby på björnjakt i Junsele.,

Jägare kräver nu att få vanlig licensjakt på björn i stället för enbart skyddsjakt.
Två människor har dödats och mer än dubbelt så många har skadats på bara ett par år.
Innan dess får man gå tillbaka till 1902 för att hitta en dödlig björnattack mot människor i Sverige.
Extra anmärkningsvärt är dödsolyckan, då en björn gick in och dödade en man i 60-årsåldern bara några meter från hans hus.
I de björnrika delarna av landet kräver allt fler nu att björnstammen minskas.
Jägarförbundets förslag är att det sker genom licensjakt.
– Det finns så mycket björn idag att skyddsjaktparagrafen är onödig. Vi anser att man ska kunna göra undantag och bedriva vanlig jakt, säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent i Luleå till Aftonbladet.
Norrbotten är liksom Jämtland och Västernorrland de björntätaste länen i Sverige.
Antalet djur är så stort att björnar numera växer upp nära samhällen och förlorar sin naturliga skygghet.
– Ju fler björnar desto större risk att någon råkar illa ut. Och det är inte bara jägare som riskerar att bli utsatta för detta, det visar den senaste dödsolyckan tydligt. Den mannen blev tagen på sin egen gårdsplan, han var inte jägare, säger Björn Sundgren.
Han pekar också på ett fall i Finland, där en joggare dödades för ett par år sedan under en löparrunda i skogen.
– Björnen är den farligaste av de stora rovdjuren. Det är visserligen fler som dör av getingstick och borrelia idag. Men med ökad björnstam kommer vi att få se fler attacker, det är jag helt övertygad om, säger Björn Sundgren.

130 björnar kvar
Björn har tidigare funnits i hela Sverige, utom på Gotland. I början av 1800-talet var den emellertid utrotad i hela Götaland och östra Svealand. Höga skottpengar och välbetalt kött och skinn ledde till att björnen försvann även i stora delar av de norra länen. Inte förrän 1913 fredades björnen på Kronans mark. Då stammen var som minst beräknades den bestå av endast 130 djur. Björnpopulationens tillväxt sker långsamt. Jakt har bedrivits i olika former på olika ställen i landet. 1981 infördes licensjakt på björn. 1992 började man kvotera hondjursavskjutningen. Björnstammen uppskattades till cirka 3 221 björnar (2 950-
3 942) år 2008.
Björnar är till naturen mycket försiktiga. Det gäller särskilt vid möte med människor, eftersom människan är björnens enda fiende. Björnar har bra hörsel och bra luktsinne. Om björnen hör dig eller känner vittring av dig, så försöker den att undvika dig. Därför är det bra att vara så ljudlig som möjligt när man är ute i skogen. Prata med varandra om ni är fler. I Kanada har man i områden med mycket björn, provat att ha bjällror på ryggsäcken för att höras, vilket visat sig effektivt.

En björnjagande höglänning
Roger Thure från Aneby hör till skaran av höglänningar som jagar björn.
– Vi är ett gäng som åker och jagar älg och björn vart år, bland annat för att våra hundar ska få träning innan älgjakten på hemmaplan. I år var vi i Junsele.
Hur jagar man björn?
– Det påminner mycket om älgjakt med hund. Det är spännande att jaga ett så stort rovdjur. Plötsligt så står de bara framför en, helt utan förvarning. Främst jagar vi dock älg på dessa resor, förklarar Roger.

Hur många björnar hade ni rätt att skjuta?
– Det avgörs länsvis så man måste ha koll på hur många som skjutits i länet totalt, berättar Roger.

Allätaren
Erfarenhet visar att vår skandinaviska björn är en fridsam allätare. Bär, myror, gräs och örter är sådant som förutom kött står på matsedlen. Faktum är att nära hälften av energiintaget kommer från bär. Men några olyckor har skett de senaste åren där människor har skadats.
Brunbjörnen har en stor, massiv kropp med grova och starka ben. Manken är hög och ger en sluttande rygglinje. Pälsen är mer eller mindre långhårig, färgen varierar från ljust grågul till nästan svart. Björnungar har ofta en tydlig ljus halskrage. Björnar är hälgångare, vilket betyder att de går på hela foten. Spåret av en björns bakfot är ganska likt ett fotspår av en människa. Varje fot har fem långa och böjda klor som björnen använder för att krafsa fram mat med, till exempel gräva upp rötter eller myror ur en myrstack, och för att klättra i träd. Små öron och ögon men stor nos tyder på att björnen litar mer till luktsinnet än till syn och hörsel.

Brunbjörnen är ett allätande skogsdjur. På våren gräver björnen fram myror, rötter och spirande gräs och örter. Om sommaren äter den gröna växtdelar av olika slag. Eftersommar och höst är blåbär och andra bär den viktigaste födan. Under våren, när snöförhållandena gynnar björnens jakt, händer det att den dödar stora däggdjur som älg och ren. Det sker även under försommaren när älgkalvarna är små. Kadaver (döda djur) står också på menyn.

Björnen sover...
På hösten går björnen i ide. Det sker vid lite olika tidpunkt i olika delar av landet, beroende på när vintern kommer. Längst upp i norr går björnarna och lägger sig i månadsskiftet september-oktober, längre söderut i oktober-november. Idet görs i ordning i en utgrävd myrstack, under en stor sten, i en bergskreva eller en grävd jordhåla. När det blivit vår, efter fem till sju månader, kommer björnen ut. Björnen äter och dricker ingenting under tiden i idet. Den lever på fettreserver som den byggt upp under hösten. Den sover tungt, hjärtat slår saktare än normalt och kroppstemperaturen sjunker några grader. Matsmältningsapparaten fungerar inte och unrinproduktionen har helt upphört. En viktig orsak till att björnen sover bort vintern är bristen på mat, eftersom den mest äter växter.

Ungarna föds på vintern
Mitt i smällkalla vintern föds björnungarna i idet. Där inne är det varmt och ombonat, och de små nakna ungarna behöver inte frysa. En nyfödd björnunge väger bara några hekto och är lika liten som en ekorre! Oftast får björnhonan två till tre ungar. De ligger och diar sin mamma, och lämnar inte idet förrän i april-maj. Ungarna lämnar sin mamma efter ett till två år. När de är 3-4 år blir de könsmogna.

Idag får björnar jagas genom licensierad skyddsjakt. Det innebär att varje år bestämmer Naturvårdsverket hur många björnar som får skjutas, samt var och när de får skjutas. De senaste rönen från forskningen visar dock att björnarna själva har minskat takten på sin fortplantning, bland annat till följd att de lever tätare i markerna. Samtidigt visar ny övervakningsteknik att björnarna – åtminstone i Dalarna – är fler än man tidigare uppskattat. Detta innebär att jakttilldelningen måste ske med försiktighet framöver tills vi får en bra bild av stammarnas utveckling.

Visste du att...

... den nordamerikanska grizzlybjörnen är samma art som vår brunbjörn.

... en björn kan springa snabbt, 50 km i timmen, men bara korta sträckor.

… myror är en av björnarnas huvudrätt under vår och sommar. Ca 20% av det årliga energiintaget för björnarna i Orsaskogarna är myror, enligt en undersökning där. Det är kanske inte så konstigt eftersom det finns ca 35 ton myror för varje björn i området!

… björnarna föredrar vissa myrarter framför andra. De föredrar hästmyror framför röda stackmyror eftersom hästmyran har mindre myrsyra, högre energivärde, mindre aggressivt försvarsbeteende och gömmer sig långsammare när boet förstörs.

... en vuxen björnhane kan ha ett hemområde som är större än Gotland.

... Sveriges björnar är uppdelade i två raser. De som finns i Dalarna och Härjedalen är nära släkt med björnar som finns i Spanien och Frankrike, medan de som finns i Jämtland och norrut är nära släkt med ryska björnar. Det visar att björnen efter istiden invandrade till Sverige från både söder och norr.

Källa: WWF