Prenumerera!
195:-/år hem till din brevlåda

Beställ ett exemplar av detta nummer!
25:- inklusive porto

Annons

Resebloggen

Rese-IQ

utmanaredaktorenUtmana redaktören!

Visst kan du din geografi bättre än Vision Höglandets redaktör Mikael Torstensson! Framför allt är du säkert snabbare!

När du är klar och har slagit Mikael så tryck på tangenten ''Print Screen'' och klistra skärmdumpen i ett mail och sänd det till
info@copyvision.se 
Mikaels rekord är: 568.818 poäng

Höglandets topplista Rese-IQ
1. 654,534 L-E Erlandsson, Nässjö
2. 632,106 Samuel Larsson, Ramkvilla
3. 622,143 Delbert Åke Jonsson, Helsingborg
3. 618,002 Anna Rostedt, Vetlanda 
4. 603,767 Magnus Edforss, Eksjö
5. 582,079 Ingemar Ohlsson, Eksjö
6. 569,180 Ove Larsson, Ramkvilla
7. 568,818 Mikael Torstensson, Sävsjö

 Vi är ett kreditvärdigt företag enligt Bisnodes värderingssystem som baserar sig på en mängd olika beslutsregler. Denna uppgift är alltid aktuell, informationen uppdateras dagligen via Bisnodes databas.
Jonas Bronck och den nya världen

  

Jonas Broncks märkliga livsöde väcker intresse och nyfikenhet, men det finns en vanlig missuppfattning i Sverige om att denne driftige smålänning bara råkade ge namn åt stadsdelen Bronx. Faktum är att Jonas Bronck av flera skäl betraktas som en betydelsefull person i New Yorks historia.

Det finns en känd tavla från 1908 av den amerikanska konstnären John Ward Dunsmore (1856-1945), Signing the Treaty with the Indians (“Fördraget med indianerna undertecknas”). Det föreställer en viktig händelse i nybyggarlandets tidiga historia: hur ett fredsavtal undertecknas i Jonas Broncks hem Emmaus 1642 mellan nybyggarna och indianerna. Den kraftigt byggda och till synes välbeställda man som medlar mellan nybyggarna och pekar mot dokumentet är Jonas Bronck själv. De närvarande är samlade framför eldstaden i Broncks hem där hans boksamling och andra värdeföremål pryder väggen i bakgrunden. I den bevarade bouppteckningen efter Jonas Broncks död hittar man flera av föremålen på målningen. Konstnären Dunsmore tycks ha gått grundligt tillväga vid sin research innan han fick målningen färdig.
Vision Höglandet hade i september 2012 en artikel om Jonas Bronck och hans märkliga väg från Komstad utanför Sävsjö till Amerika, där han grundade Bronx i New York. Men det finns intressanta tillägg till det som redan har berättats.

Från Småland till New Amsterdam
Att Jonas Bronck härstammade från småländska höglandet upptäcktes för trettiofem år sedan av den irländske historikern G.V.C. Young, som gick grundligt tillväga med resor i Europa för att gräva i arkiv.
Jonas Jonasson Bronck föddes c:a 1600 och växte upp i byn Komstad i nuvarande Sävsjö kommun. Grannorten Vrigstad var en betydelsefull handels- och marknadsplats i Småland. I de svenska dokumenten lyder familjenamnet Brunck eller Brunk, men Jonas själv kallade sig Bronck. Stavning var mycket en fråga om tycke och smak vid denna tid.
I början av 1600-talet var Småland en gränstrakt mellan Danmark och det Sverige som började forma sig. Stridigheterna var många och Jonas Bronck växte upp under en mycket turbulent tid. 1611 utbröt Kalmarkriget. Våra trakter härjades av danskarna och Komstadbornas sockenkyrka i Norra Ljunga brändes ned.

Mot Flensburg
Det antas att Jonas Bronck lämnade Komstad för Flensburg, där hans moder hade släktingar som var skeppsbyggare. Skeppsbyggeri med dess koppling till handel och krigföring måste ha varit en mycket bra utgångspunkt för en driftig småländsk yngling som ville klättra på samhällsstegen. Jonas Bronck tjänstgjorde i danska och nederländska handelsflottan, blev sjökapten, gifte in sig i en rik holländsk köpmansfamilj genom giftermålet med Teuntie Joriaens i Amsterdam 1638, och året efter lämnade han Holland med ett skepp kolonisatörer mot New Amsterdam i Amerika. Den holländska kolonin New Amsterdam var ursprunget till det som senare under 1600-talet döptes om till New York.

Grundade Bronx
Med på båten hade Jonas Bronck två nära släktingar, Peter Bronck från Jönköping och Engla Måns eller Månsdotter från Komstad. Jonas med nybyggare hade nära relationer med New Amsterdam men bosatte sig på ett område strax utanför den framväxande staden. Jonas Bronck ägde marken, som naturligt nog kom att kallas Bronck’s Land med floden Bronck’s River. Ett vanligt stavningsalternativ vid denna tid för ändelsen -ck’s var just att ersätta det med ett X. Alltså blev Bronck’s till Bronx.
Bland de holländska kolonisatörerna var Jonas Bronck en respekterad herre. Dock förekom det våldsamma drabbningar med indianerna i området. Det blev Jonas Broncks uppgift att försöka sluta vänskapsband mellan dem och nybyggarna. Det resulterade alltså i undertecknandet av förbundet 1642, som konstnären Dunsmore förevigade på sin målning.
Året efter dog Jonas Bronck. Kan det hända att indianerna inte var nöjda med fredsavtalet och att han dödades under ett anfall? Ingen vet, här finns bara spekulationer.

Jonas och en ny värld
Jonas Bronck dog barnlös, men släkten på jönköpingsbon Peter Broncks sida finns kvar ännu idag. Det stenhus han byggde åt sin familj 1663 finns bevarat och är en av USA:s allra äldsta byggnader. Det är numera ett museum, Bronck Museum i Green County. Författaren och poeten William Bronk (1918-1999) tillhörde denna släktgren.
Enligt traditionen förseglades fredsfördraget med indianerna med släkten Broncks vapen, som består av en soluppgång över vatten och mottot Ne Cede Malis. Över detta tronar en örn med utbredda vingar. Det latinska citatet kommer från Vergilius Aeneiden, ett antikt diktverk som var Roms nationalepos. Starkt inspirerad av Homeros skildrar Vergilius det trojanska kriget, och låter det vara ett förspel till grundandet av Romarriket. Det kan här vara värt att nämna att Jonas Broncks skepp över Atlanten hette Brandt van Troijen, det vill säga “Trojas brand”.

“Vik inte för motgångar”
Allt detta förefaller välvalt, när man vet att skeppet lämnade ett Europa mitt uppe i Trettioåriga kriget, och likaså lämnade ett Holland som just hade genomgått en gigantisk finanskrasch (“tulpankrisen” 1637), som måste ha haft stor inverkan på de nederländska köpmannakretsar som Jonas Bronck tillhörde. Nu styrde man färden mot en jungfrulig kontinent och hoppades grunda en bättre värld. Mottot Ne Cede Malis brukar i USA översättas med “Ge inte vika för ondska” men hade ursprungligen betydelsen “Vik inte för motgångar”. Huset som Jonas Bronck lät uppföra i Nya Världen döptes följdriktigt nog också till Emmaus, en biblisk referens till Återuppståndelsen.
Om Broncks familjevapen skapades av Jonas Bronck själv eller är av betydligt äldre datum, det vet vi inte. När stadsdelen Bronx flagga och vapen formgavs 1912 lät man alla delar från familjevapnet ingå inklusive mottot.

Ritade Jonas förlagan till New Yorks vapen?
Också staten New Yorks vapen och sigill från 1777-78 påminner starkt om Broncks familjevapen, och det påstås ofta i uppslagsböcker att det utformades med Broncks familjevapen som förebild. Stämmer det verkligen? Det är en spännande fråga som Bronx Historical Society håller på att utreda sedan en tid tillbaka.
Jonas Bronck är helt enkelt en betydande personlighet i New Yorks historia, och som sådan är han fortfarande väl ihågkommen i “världens huvudstad”. En skola i New York har döpts efter honom – Jonas Bronck Academy – och det finns även ett ölmärke och ett bryggeri som bär hans namn, Jonas Bronck’s Beer Co.

Av Rickard Berghorn,
Vision Höglandet # 9 2013

 
Share